Foto: Fashion Week Illustrée/Flickr.com (CC)
I våras blev jag intervjuad av Ida Sköld, som tillsammans med Maria Abbestam höll på att skriva sin C-uppsats kring personligt varumärkesbyggande i sociala medier.
Här om dagen blev uppsatsen publicerad, så jag tänkte passa på att bjuda på några bitar ur uppsatsen, samt mina tankar.
5.1 STRATEGIER FÖR PERSONLIGT VARUMÄRKESBYGGANDE
En generell trend som vi har kunnat utläsa från våra intervjusvar är att strategierna för digitalt personligt varumärkesbyggande skiljer sig beroende på socialt medium. Twitter betraktas i huvudsak som en kanal för nätverkande och social interaktion medan bloggen i första hand fungerar som grundpelaren i respondenternas varumärkesbyggande samt som ett publiceringsverktyg för ett avgränsat ämnesområde.
Det här fenomenet har ju förstås uppstått av praktiska skäl. Jag kan till och med tycka att Twitter kan vara knepigt för dialog. Några enstaka tweets funkar ju utmärkt, men finns det nåt drygare än långdragna diskussioner på Twitter? Det ska bli intressant om det här beteendet ändras med Google+. Facebook tillåter förstås längre utläggningar, men där är ju ”problemet” att de vänner jag har på Facebook är helt andra människor än de jag följer på Twitter. På Google+ består mestadels mina cirklar av nya människor, precis som på Twitter.
Bloggen tror jag för en lång tid framöver kommer att förbi en publiceringskanal för ”tyngre” och ”långsammare” samtal och innehållsformer. Varför? För att det är så folk vill använda det, uppenbarligen.
Respondenterna menade att de använder Twitter både som en professionell och som en personlig kanal. De vill visa sin personlighet men undviker att sprida privat information eftersom Twitter är en öppen kanal och informationen kan läsas av alla. När vi gått igenom twitterflödena har vi kunnat se att graden av professionell information gentemot graden av personlig information skiljer sig stort mellan respondenterna. Hälften av dem håller sig i princip enbart till professionell information, något som också stämmer överens med vad de sa i intervjuerna. Vissa av respondenterna publicerar personlig information trots att de i intervjuerna uppgav att de enbart använder Twitter som en professionell kanal. Respondenterna lever dock i stort upp till vad de påstod i intervjuerna och har en mix av personlig och professionell information.
Jag är en av de som pratade om en blandning av personligt och professionellt. Jag skulle aldrig kunna välja att endast köra det ena eller det andra, men jag har märkt att innehållet på min Twitter går lite i perioder. Ibland blir det sjukt mycket branschlänkar, men ibland handlar det bara om mina anekdoter från vardagen.
Mina tweets är ju i grunden väldigt känslostyrda. Är man inspirerad eller hittar intressanta artiklar när man surfar, ja, då känns det självklart att köra ut dessa. Och ibland kretsar min värld bara runt i-landsproblem och humorinslag.
Den här mixen är med andra ord en högst naturlig fördelning.
5.1.2 BLOGG – GRUNDPELAREN FÖR DIGITALT PERSONLIGT
VARUMÄRKESBYGGANDENär vi frågade våra respondenter varför de valt att börja blogga fick vi vitt skilda svar. Några gjorde det för att få skriva av sig och få utlopp för en överskottsenergi, andra hade mer strategiska baktankar om att kunna bli uppmärksammade och få jobb genom bloggen. Ytterligare anledningar var att de tilläts experimentera både med själva texten men också med mediet i sig och att de därmed kunde utveckla sina färdigheter. Vad vi har kunnat se har bloggarna, oavsett utgångspunkt, utvecklats åt ett relativt likartat håll och fungerar numera som grundpelaren i respondenternas digitala personliga varumärke. Övergripande framgick det att respondenterna hade mer gedigna strategier för sina bloggar än för sitt twitteranvändande och att de lade mycket tid på både research och författande av varje blogginlägg. Genom kartläggningen av respondenternas varumärken fick vi intrycket av att inläggen var väl genomarbetade och att såväl ämnesval som textformuleringar höll en hög nivå.
Här börjar det bli intressant på riktigt. Jag älskar genomtänkta bloggar som har samma tänk som vilken tidningsredaktion som helst. Målgrupp, varumärkespositionering, research, kontext, innehållsstrategi, stilistiska grepp med mera.
Det här är storheten med blogosfären. När skäggiga slipsnissar avfärdar den här världen med trams som ”det är ju bara modebloggar” eller ”de skriver om vad de äter till frukost”, då har de helt underskattat den professionalism och otroligt djupa kunskap många har om så väl de redaktionella bitarna som affärstänket.
Även om ett starkt digitalt personligt varumärke har många fördelar har några av respondenterna fått uppleva baksidan med det. Framförallt handlar det om att det är en tidskrävande process och att några av dem känner en press på att ständigt leva upp till den nivå som deras personliga varumärke nått upp till. En av respondenterna uppgav dessutom att människor vill sätta henne på prov och testa om hon verkligen besitter de kunskaper som hon utger sig för att göra. I ett annat fall gick den negativa responsen så långt att någon valde att publicera en ”hat- tråd” på ett forum där en av respondenterna kritiserades för att vara alltför klämkäck, pretentiös och överdriven. Hon upplevde dock inte dessa påståenden som osanna och förstod till viss del den upplevda irritationen. Detta då hon menar att den självpresentation som hon förmedlar på bloggen inte ger en helt autentisk spegling av hennes personlighet. Respondenten säger att hon är mer ödmjuk i verkligheten än vad hon är på internet, men menar samtidigt att hon är stolt över att ha statuerats som ett ”anti-janteexempel”. Samtliga respondenter uppger att det alltigenom är deras positiva egenskaper som de framhäver i de sociala medierna.
Jag håller inte med om det här riktigt. Jag kan inte se någon baksida med ett starkt digitalt personligt varumärke. Däremot finns det en baksida i att synas och höras mycket. Att föra dialog är att utmana olika människors åsikter. Ibland skär det sig.
Men det är snarare, som sagt, en baksida av själva dialogen. Just den dialogen är förstås ofrånkomlig om man vill bygga ett personligt varumärke i sociala medier, och den för ju med sig otroligt mycket bra också.
Och även om – eller snarare när – det hettar till kan man ha stor nytta av ett starkt personligt varumärke. Åsikterna väger lite tyngre (så är det, bara att gilla läget) och det finns en större chans att andra (sin crowd) backar upp en.
Tidskrävande är det förstås, och visst kan det sluka otroligt mycket tid ibland. Men att bygga ett personligt varumärke är att investera sin tid – inte slösa eller göra av med. Man vet aldrig vad som lurar bakom nästa hörn i karriären. Hur många timmar är värt att investera för att få ditt drömjobb eller din drömkund? 100? 1000? 10 000?
Dessutom är det så här: Vi lever i en mycket märklig tid. Den här digitala revolutionen är ju för tusan en varumärkesguldgruva! Förr krävdes det enorm massmedial marknadsföring för att kunna bygga ett varumärke. Mångmiljoner var ett måste.
Nu kan småföretag och till och med privatpersoner som du och jag bli egna publicister och bygga starka varumärken. Helt gratis, men inte utan ansträngning.
5.3 DRIVKRAFTERNA BAKOM DIGITALT PERSONLIGT VARUMÄRKESBYGGANDE
När vi frågade respondenterna om vad det är som har väckt deras behov av att synas i de sociala medierna fick vi varierade svar. Nyfikenhet, att marknadsföra sig själv samt att man vill bidra med ett värde till andra och uppfattas som en informationskälla var några av de svar vi fick. Att utöka sitt professionella nätverk och att branschen kräver webbnärvaro uppgavs också som viktiga aspekter. I grunden handlar det om att bli uppmärksammad av människor inom branschen.
Några av respondenterna menar att ett starkt digitalt personligt varumärke handlar lika mycket om att driva kunder till sin arbetsgivare som att marknadsföra sig själv. En av respondenterna uppgav bland annat att han genom sin blogg har drivit många nya kunder till företaget där han jobbar. En annan respondent motsätter sig till viss del detta och menar att det finns en risk med ett alltför starkt personligt varumärke. Han säger att det krävs en ganska självsäker byrå för att anställa en person med ett starkt personligt varumärke och att detta inte är helt lätt. Förutom att dra kunder till arbetsgivaren har samtliga respondenter fått jobberbjudanden via sina digitala personliga varumärken.
Då respondenterna menar att PR- och informationsbranschen har kommit långt med användningen av sociala medier ser de det som en självklarhet att själva vara aktiva. Det handlar inte bara om att visa upp sina kunskaper på området utan även om att bygga upp en trovärdighet hos sin arbetsgivares kunder. En del av detta är att visa att man är uppdaterad och följer nya trender på området. Flertalet av respondenterna uppgav exempelvis att de övergick från det svenska microbloggverktyget Bloggy till Twitter när de insåg att Twitter var en snabbt växande kanal med större potential än Bloggy.
Oh, jag kommer ihåg den där inledande nyfikenheten som fick mig att prova Bloggy. På den tiden var jag Facebook-vägrare, och tyckte att det var helt awesome att dagligen kunna delta i intressanta diskussioner med nya bekantskaper. Efter några veckor på Bloggy var jag hooked på sociala medier. Den våren (2009) registrerade jag mig på ett 20-tal sociala nätverk. Idag är jag bara aktiva i ett fåtal, men testar ständigt nya (som Google+, Diaspora, Quora, MyCube mfl) i jakten på nästa stora grej. Med andra ord – nyfikenheten finns fortfarande kvar.
Jag tycker att det är självklart att man ska var aktiv i de största och viktigaste kanalerna om man jobbar med sånt, men det är en helt annan grej om det genuina intresset också finns där. Pliktskyldigt twittrande, till exempel, genomskådas ganska snabbt.
Avslutningsvis vill jag tacka Ida Sköld och Maria Abbestam för en välskriven och intressant uppsats.
Uppsatsen heter ”Konsten att paketera sig själv – Kommunikationsstrategier för personligt varumärkesbyggande i sociala medier” och kan laddas hem från den här sidan.
Övriga personer som blev intervjuade i uppsatsen är Jerry Silfwer, Sara Öhman, Per Torberger, Helen Alfvegren, Ida Nilsson, Johan Nilsson, Therese Reuterswärd och Erik Sellström.
De är alla riktigt vassa bloggare som jag tycker att ni ska följa.
Slutligen vill jag lämna ordet fritt. Hur tänker ni kring era personliga varumärken?
Hit me a comment!
Inkommande söktermer:
- abbestam blogg
- bloggar om personligt varumärke
- c-uppsats personligt varumäkresbyggande
- erik sällström
- helen alfvegren
- hur kan man använda twitter i sin varumärkesstrategi
- per torberger
- personligt varumärke blogg
Pingback: Therese tipsar 15 september 2011 : Therese Reuterswärd