Skapa ditt digitala skyltfönster – en studie om digitala identiteter

Jag har tidigare bloggat om en studie om personligt varumärkesbyggande som jag medverkade i. Här kommer ny färsk studie inom samma område.
”Skapa ditt digitala skyltfönster – en studie om skapandet och betydelsen av den digitala identiteten i mediebranschen” är skriven av Elin Bergh och Jessika Hjärne som går Media Management-programmet på Linnéuniversitetet.

I vanlig ordning har jag bett om att få återpublicera några delar och flika in mina tankar och kommentarer. Givetvis tycker jag att du ska läsa hela studien (i hängmattan i sommar kanske?). Ladda ner den här!

5 ANALYS
5.1 Digitala plattformar

Ottosson berättar att han tror att om man ska bli ett intresseobjekt och bli stor, är det bra att man nischar sig. Genom att man till exempel startar en blogg som handlar om sitt specifika intresse kan man på så sätt bli mer specifik och nischad.
Ottosson berättar att hans blogg ger en bra bild över vem han är, vad han har för intressen och hur han kan föra sig i sociala medier och skapa uppmärksamhet. Detta stämmer väl överens med det Bauman (2007) talar om i konsumtionssamhället vi idag lever i. Bauman (2007) säger att drömmen är att bli en uppmärksammad och eftertraktad vara, som särskiljer sig från andra och detta säger även Palm (2006) om profilering, då målen är att bli känd, särskilja sig och bli respekterad och omtyckt.

Hultbergmartens berättar att de använder sin digitala identitet till att kunna sprida information och mervärde om sig själva och sitt företag, så att de kan visa hur de är som personer, hur de jobbar och möjligheten att betona deras styrkor och även i nätverksbyggande syfte. På så sätt kan man visa vad man går för och skapa ett intresse och visa sin unika kunskap och kompetens. Detta är likt vad Robild (2007) säger om begreppet profil.

Han menar att personligheten tolkas utifrån hur man ser ut, vilka känslor man väcker och vilka värderingar man utstrålar. Något som också Sandberg stämmer in på. Han tycker att det är viktigt med intrycket när de söker på personer.
Om personen har en väldigt oseriös profilbild på till exempel Facebook, tycker Sandberg är väldigt negativt och likadant tycker Haag som menar att personen “sjunker i hennes ögon” och säger att om man vill skapa ett seriöst intryck och i framtiden vill ha ett jobb, lägger man inte ut sådana bilder.

Exakt det här som jag förespråkar. Närvaro, nisch, transparens, nätverksbyggande. Och inte minst att tänka taktiskt kring de digitala fotspår man lämnar efter sig. Att arbetgivare, uppdragsgivare, kunder med flera googlar ditt namn och ditt företag får du räkna med. Faktum är att det nästan vore tjänstefel om de inte gjorde det.
Genom att skapa en genomtänkt närvaro på olika digitala plattformar så kan du till stor del kontrollera sökresultaten på ditt namn/varumärke.
Ja, det tar tid. Ja, det är energikrävande. Men ja, det är helt nödvändigt!

Lyreskog tycker att det bästa man kan börja med när man ska bygga en digital identitet är ett Twitter-konto och en blogg och att man med detta sedan måste ha tålamod då det tar lång tid att bygga upp en digital identitet. Lyreskog tycker att det viktiga inte är hur stor mängd uppdateringar man har, utan att man gör det regelbundet så att inte intresset sjunker.
Detta stämmer väl överens med organisk tillväxt som Palm (2006) nämner då det innebär en lång process och lång livslängd. Regelbundenheten är också något som Montoya (2002) menar är väldigt viktigt. Han säger att det personliga varumärkets budskap ska utsändas flera gånger regelbundet, för att på sikt skapa sig varumärkeskännedom och ett framgångsrikt personligt varumärke.

Med andra ord: Använd bloggen som huvudkanal för längre resonemang inom ditt område. De som väljer att följa din blogg kommer förvänta sig att de inte missar något viktigt så länge som de håller koll på din blogg, så se till att det blir just så. Har du flera bloggar kan det vara en god idé att länka ihop dem. Däremot behöver inte kortare puffar publiceras på bloggen. Om du gästbloggar någonstans, blir omnämnd i branschmedia eller vill pusha en intressant nyhet lite kort är snabbare och mer koncentrerade kanaler att föredra. Till exempel Twitter och Facebook, eller Instagram och Pinterest om det är av visuell karaktär.

Anledningen till att jag rekommenderar det här upplägget handlar inte bara om teckenbegränsningar (det går ju faktiskt att skriva ganska långa texter på Facebook numera), utan snarare om en slags halveringstid (för att använda kemitermer) för olika sorters innehåll.
Själva grunden är ett content marketing-tänk i något i den här stilen:

[Offsite] Tweet -> Facebookstatus -> Nyhetsbrev -> Pressrelease
[Onsite] Nyhetsbetonat blogginlägg -> Tidlös artikel -> Whitepaper/undersökning -> E-bok

Materialet till vänster i skalan är enkla att skapa, men har en kort halveringstid. Till höger är de som kräver mer resurser för att skapa, men står sig mycket längre.
Det här får bli en egen artikel någon gång :)

5.4 Betydelsen av digital identitet

Bauman (2007) säger i sin teori om konsumtionssamhället att arbetskraften måste kunna dra till sig potentiella köpares blickar och besitta de färdigheter som krävs för rutinerna i de jobb de söker och det är just detta man gör när man skapar sin digitala identitet och visar att man kan föra sig digitalt, vilket är det som rekryterarna tittar efter.
/…/
Alla rekryterare, förutom Stjärnljus, säger att den digitala identiteten har stor betydelse och alla vill se att personen som ansöker har en närvaro på internet, men ingen kan tillskriva den digitala identiteten en särskild procentuell andel. Sandberg menar att det är många saker som måste fungera ihop och säger att om den digitala identiteten är en del som inte är bra så får man inte jobbet, precis som att om det personliga brevet inte är bra så får man inte heller jobbet. Westerlund menar på att det viktigaste inte är hur mycket man syns på internet, utan det viktigaste är hur man syns och vad det är för träffar man får i en sökning. Han säger att det snarare kan vara bra att vara väldigt osynlig än att synas med fel saker.

5.5 Framtidstrender

Alla rekryterare tror att utvecklingen mot att finnas digitalt och googla de som söker jobb kommer att öka mer och mer i framtiden. Sandberg säger att de inte googlade alls på personer för två-tre år sedan, men att det idag är en självklarhet och likadant säger Haag. Stjärnljus säger att han hittills inte har haft någon erfarenhet av detta, men även han tror att betydelsen kommer att öka eftersom vi lever våra liv mer och mer digitalt. Westerlund kan också se en utveckling mot att företag kommer att inom en snar framtid kunna erbjuda tjänster som “rykteshantering” och “sökmotorrensning” även till privatpersoner för att kunna skapa en bättre “hitrate” på Google.
Detta kan vi relatera till Baumans (2007) teori om konsumtionssamhället där man måste marknadsföra sig själv som en vara och utmärka sig själv gentemot andra och detta kommer enligt rekryterarna bli allt viktigare i framtiden och därmed även arbetet med den digitala identiteten. Även det som Bauman (2007) säger om att osynlighet i informationsåldern är liktydigt med död pekar på att den digitala identiteten blir allt viktigare.

Det kan inte ha undgått någon att utvecklingen går åt det här hållet. Den digitala identiteten blir viktigare för varje dag som går, och vill man ha en framgångsrik karriär inom en konkurrensutsatt bransch är det hög tid att börjar ta sig an det här. CV, personliga brev och i vissa fall portfolios kommer självklart att hänga kvar och vara mest kritiskt rent generellt. Men när du tappar en fantastisk möjlighet på grund av taskiga sökresultat – då kommer du ångra att du inte jobbat mer dedikerat med de här delarna.

Fenomenet ”rykteshantering”/”sökmotorrensning” är redan en hett efterfrågad tjänst, ofta kallad Googlestädning. För inte allt för länge sedan uppmärksammades detta i SVT-dokumentären ”Du är googlad” med Nikke Lindqvist, Brit Stakston, Johan Ripås, Tina Ax och Bengt Gangemi.
”Vad hittar arbetsgivaren, kollegorna eller den nya kärleken om dig på nätet? Bengt och Tina vet vad som kan hända om man tappar kontrollen över sitt namn i Googles sökträffar. Och kan man bygga en attraktivare bild av sig själv på nätet? Dokument inifråns Johan Ripås gör ett test med sitt eget nätjag.”

Se dokumentären här:

Avslutningsvis: Tack till Elin Bergh och Jessika Hjärne. Lycka till med karriärerna och era digitala varumärken. Det kommer gå skitbra!

Studien ”Skapa ditt digitala skyltfönster – en studie om skapandet och betydelsen av den digitala identiteten i mediebranschen” kan laddas ner i sin helhet här.